Ni kan se positionerna för våra svenska EU-parlamentariker här.

Om du, som jag, motsätter dig Chat Control och EU's intrång i våra privata miljöer och dina representanter inte motsätter sig, kontakta de snarast!

Kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar förbjuds (CU33)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon.

Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige.

Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

ILJM att det var lagligt fram tills nu.

I mandatperiodens sista budget ägnar sig regeringen åt valfläsk, som ingen behöver betala i dag. Väljarna måste fråga sig vad som händer i morgon.

Det bästa som kan sägas om Tidöpartierna är att de håller kursen. I sin första budget lade de så mycket som en tredjedel av reformutrymmet på fossila subventioner, som drivmedelsskattesänkningar. Och på den vägen har de fortsatt sedan dess.

Det gäller även när det är dags för final.

I mandatperiodens sista budget, som presenterades på måndagen, avsätts 1,6 miljarder kronor för att sänka skatten på bensin och diesel från 1 maj till 30 september – exakt under valrörelsen. Ytterligare 2,4 miljarder går till elstöd (förutom den miljard som viktes redan i höstas), tänkta att betalas ut till hushållen inför sommarsemestern. Och sedan ett par veckor tillbaka är matmomsen halverad, vilket kostar 37 miljarder för 2026 och 2027.

Eftersom elersättningen baseras på åtgången under januari och februari är vårbudgetens vinnare villaägare med hög elförbrukning som kör mycket bil. Alltså personer som ofta har bättre ekonomi än hyresgäster med månadskort i kollektivtrafiken.

Det är inte direkt någon lysande final.

Vidare är det den välmående gruppen som gynnas mest av den sänkta momsen, eftersom höginkomsttagare i snitt lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare. Och om regeringen får godkänt av EU för ytterligare drivmedelsskattesänkningar kommer klyftan att öka ännu mer.

Snedfördelningen mellan olika inkomstskikt är dock inte det enda problemet med Tidöpartiernas sista budget. Det är minst lika illa att regeringen i sin iver att valfläska lånar pengar till skattesänkningar, vilket den återkommande har kritiserats för. Därutöver gör den det billigare att tanka när Sverige inte är i närheten av att nå klimatmålen, samtidigt som situationen i Mellanöstern innebär att det kan bli nödvändigt med drivmedelsransonering.

Precis som bland annat ekonomen Klas Eklund påpekar är riktade subventioner en dålig prioritering (Agenda 12/4). Det hade varit bättre att ge direkta ekonomiska stöd till låginkomsttagare eller barnfamiljer – exempelvis genom att höja barnbidraget – och låta människor själva bestämma hur de ska använda pengarna. Eller för all del att sänka skatten på arbete.

Nu tvingas alla i stället stå ut med finansminister Elisabeth Svantessons (M) pekpinnar, som främjar den bilkörande oxfilégrillaren framför den falukorvsstekande bussresenären. Lägg till att pengarna som lånas till konsumtion i dag kommer att behöva betalas tillbaka i morgon.

Det är inte direkt någon lysande final.

Jag bor i USA, men jag talar svenska. Jag har svenskt ursprung. Har svenskar det som amerikaner kallar rednecks?

Här https://howtheyvote.eu/votes/189270 kan man se hur man röstade i torsdags. Det går även att filtrera efter land.

Det här är hur det står till för svenska ledamöter: V: emot S: för MP: för C: för L: emot M: emot KD: emot SD: emot

Det gör mig förvånad.

V, S och SD har röstat i linje med vad jag förväntade mig.

MP har haft en skakig historia kring Chat Control. De säger att de är emot det men har röstat för det förut. Så man skriva det till att de ljuger för väljare om detta.

C har varit mycket starkare emot Chat Control och har haft det som ett tema i sin valkampanj förut.

Och på andra sidan regeringspartier har varit för Chat Control men nu röstar emot det.

Kan någon förklara varför röstade svenska ledamöter på så sätt?

Ju längre till höger en man befinner sig på vänster-höger-skalan, desto mer vill han ha barn. För kvinnor har politisk orientering ingen betydelse.

Frågan om sannolikhet att vilja skaffa barn lyder "Givet din nuvarande situation, vill du ha (fler) barn?" Procentbasen utgörs av de under 50 år som besvarat frågan.

Källa: SOM-institutet

Från DN: https://etidning.dn.se/shared/article/mans-drivkraft-att-bli-pappa-ar-ideologisk/6y3QPIoA

Det är nu sex månader kvar till valet. Vi har kollat närmare på hur Tidöpartierna  svarade på olika frågor i vår valkompass för högre utbildning inför valet 2022, för att se vad som blivit verklighet. Har partierna i Tidösamarbetet genomfört de reformer de sa sig prioritera efter 42 av 48 månader av mandatperioden? 

När vi går tillbaka till svaren från 2022 och jämför med vad som faktiskt har hänt under mandatperioden framträder en tydlig bild. På flera centrala områden för studenter och högre utbildning har partiernas ambitioner och prioriterade frågor inte blivit verklighet. Varken utredningar eller reformer har genomförts eller tillsats. 

Moderaternas utredning saknas fortfarande

För Moderaterna var en utredning av resurstilldelningssystemet den viktigaste, och i stort sett enda, större frågan inom högre utbildning inför valet 2022. Regeringen aviserade utredningen i budgetpropositionen för 2025, men ännu har utredningen inte tillsatts. Med bara ett halvår kvar till valet väcker det frågor om hur prioriterad frågan faktiskt har varit under mandatperioden.

Liberalernas prioriterade reformer saknas

Liberalerna gick till val på att stärka kvaliteten i högre utbildning. Partiet lyfte bland annat behovet av mer lärarledd tid, stärkt utbildningskvalitet och ett grundlagsskydd för den akademiska friheten.

Även frågor som att höja studiemedlet, öka antalet veckor med studiemedel och införa rätt till deltidssjukskrivning för studenter lyftes. Hittills har dessa reformer inte genomförts.

Kristdemokraternas satsning på studentkårerna uteblev

Att stärka studentkårerna och studentinflytandet var prioriterade frågor för Kristdemokraterna inför valet 2022. Under mandatperioden har dock förutsättningarna för studentkårerna i stället försämrats, efter regeringens och Sverigedemokraternas beslut att sänka stödet till studentkårerna till rekordlåga nivåer.

Andra reformer som ännu inte genomförts är exempelvis att införa möjlighet till deltidssjukskrivning för studenter och att fribeloppet för CSN har inte slopats. 

Sverigedemokraterna har inte tillfört mer resurser

En av Sverigedemokraternas viktigaste frågor var att stärka finansieringen av högre utbildning. I stället för satsningar ser vi dock att resurserna fortsatt urholkas, vilket påverkar både utbildningskvalitet och lärosätenas förutsättningar. Partiet sa sig vara för att höja studiemedlet, vilket inte heller genomförts hittills.

Regeringens satsar på  studenthälsan

Det finns också ljuspunkter. Regeringen har avsatt 22 miljoner kronor under 2026 för att stärka studenthälsans arbete med att främja studenters psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att stärka och utveckla arbetet med studenters psykiska hälsa. Detta är ett område som flera partier lyfte i SFS valkompass inför valet 2022, och satsningen är ett steg i rätt riktning. 

Däremot har det inte hänt något i frågan om studenters möjlighet till deltidssjukskrivning, vilket skulle kunna främja studenters psykiska och fysiska hälsa. 

Sammanfattningsvis

I stora drag har efterlängtade förbättringar uteblivit. Detta trots att en majoritet av Tidöpartierna inför valet uttryckte stöd för reformer som skulle höja utbildningens kvalitetet och öka den lärarledda tiden.

Samtidigt har förutsättningarna för studentkårerna försämrats kraftigt när stödet till studentinflytandet sänkts.När vi nu går in i mandatperiodens sista halvår behöver frågor om kvalitet, resurser och studentinflytande i högre utbildning prioriteras tydligare. Sverige studenter behöver inte tomma löften, utan faktiska reformer. Det är dags för regeringen att på allvar prioritera den högre utbildningen!

Vad borde ett valprogram för ett parti i en medelstor kommun innehålla? (utgår från Sollefteå där jag bor)

Besparingar och lokala arbetstillfällen genom att gå över på öppna lösningar där det lönar sig bäst.

Dataskydd genom att inte förlita sig på tredje part från tredje land. Utan satsa på egendriftade FOSS-lösningar eller lokala leverantörer.

Egen utvecklad kod i samverkan genom kommunalförbund istället för att hyra tjänster som från IT-jättar som måste bytas ut nästa mandatperiod?

I dagens lagmässiga defintion av förtal i brottsbalken står det:

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

Lägg speciellt märke till följande del från 2:a stycket:

...eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann...

Det innebär alltså att det inte räcker med att uppgiften är sann för att kunna frias från dom, utan rätten har därtill möjligheten att ändå döma någon om den inte tycker uttalandet var försvarligt, en bedömning som egentligen är helt skönsmässig.

Som med all otydlig lagstiftning skapar detta en gråzon som gör att folk som annars hade uttalat sig och informerat om potentiellt viktiga saker inte gör det för rädsla att dömas. Detta gäller kanske speciellt mot personer som har mycket resurser för att driva en lång lagprocess mot den potentiella förtalaren.

Vad tycker ni om detta? Är det rimligt att kunna dömas för förtal även när det som sägs är helt sanningsenligt?

Personligen tycker jag inte det.

Johan Wennström, forskare vid Försvarshögskolan presenterar argumenten för en svensk kärnvapenarsenal.

Räcker kärnvapen i EU eller NATO för att säkra vår suveränitet när vi inte ens kan samarbeta under en så "tam" kris som en pandemi?

Personligen tycker jag inte att nyttan är värd kostnaden, men det var intressant att lyssna!

The EU Commission is calling for evidence for a EU open source framework. I wrote a reply and hope more people will do so :) As an example this is what I wrote:

Public Administration and the Case for Open Source Software

I work in education and public administration, following Swedish public sector initiatives in open source software such as Nosad. A recurring issue is the use of cloud-based proprietary software, which often leaves us without recourse when problems arise. Without access to source code or the ability to modify system behavior, we are forced to implement unsafe workarounds due to lack of interoperability. This creates inefficiencies and security risks, diverting resources from citizen services.

Student information systems exemplify this problem. Municipalities use incompatible, closed systems, with essential features locked behind expensive proprietary plugins. The result is suboptimal use of tax funds, reduced productivity, and rising administrative costs—resources that could otherwise improve public services.

An EU push for open source could enhance software quality by enabling public entities to build, redesign, fork, or refine existing tools instead of purchasing new solutions when old software becomes obsolete. The forced scrapping of millions of computers due to the Windows 11 transition illustrates how closed software can lead to unnecessary waste of capital and electronic products.

Rather than perpetuating closed platforms and digital monopolies, software companies could compete for public investments by contributing development time—fixes, updates, and improvements—to publicly owned, open code. This approach would generate more productive business for European companies, fostering innovation that benefits the common good instead of reinforcing rent-seeking models in public procurement.

BankID serves as another example: a closed, costly standard for secure authentication that could be replaced by open alternatives like FIDO2.

From a security and long-term productivity perspective, the EU’s push for open source digital independence is strategically sound. It shifts spending from licensing fees to actual development, rewarding productive work over rent extraction. Additionally, EU-backed open source solutions could support third countries trading with the EU and help less-digitized member states avoid common pitfalls, further boosting productivity.

Reducing reliance on energy-intensive American data centers would also align with climate goals, supporting a greener, more circular economy.

Jag vaknar med Donald Trump, jag somnar med honom.

Han är den förste jag tänker på på morgonen, när jag famlar fram telefonen för att se vad han sagt eller gjort under natten, och han är min sista tanke på kvällen när jag skadekontrollerar nyhetsfeederna innan jag släcker lampan. Han ligger som en tung filt över allt.

På sätt och vis är det en outhärdlig tid, att vara fast i hans världsbild, att leva i ett land och en världsdel som också hela tiden bekräftar den, där folket sitter tyst och de stora ledarna gjort en sport av att lisma för den stora härskaren. Denna feghet, rädsla, undfallenhet. Vi har sett våra ledare åka till Vita huset med fåniga flin och bli förnedrade. Vi har sett Trumps vilda attacker på Europa, hans vicepresidents öppna hat mot oss – och ändå håller vi tyst. Ingen säger ett knyst, av rädsla för att uppröra honom ännu mer.

Man vill bara ut.

Det var därför inspirerande att se Mark Carney, premiärminister i Kanada, ett land som trakasserats hårt av USA under Trump, både med hot om något slags övertagande och med höga tullar. Det fanns ingen skräck i hans röst när han under en resa till Peking berättade att landet nu väljer en annan väg. Ett nytt handelsavtal med Kina var påskrivet och Carney konstaterade att Kina är en mer förutsägbar och pålitlig handelspartner än USA.

Jag blev lycklig när jag såg honom, han visade en väg för oss andra som står kvar i skräcken, det går att stå upp och stå emot. Han visade en luftficka för oss alla, det fanns syre där! Kanadas väg blir inte lätt, och kanske är den farlig, men de befinner sig i alla fall inte i den mannens grepp längre. Tänk om ledare i Europa kunde förstå att vi kan göra samma sak.

Trumps senaste utspel – hans helt gränslösa uttalande om att han ska lägga tullar på Sverige och andra länder som stöttar Grönland och Danmark och inte ta bort dem förrän han fått fullt ägande av Grönland – är förstås lika outhärdligt att följa som allt annat han gör. Men kanske innebär det ändå en vändpunkt? Är det nu något annat äntligen kan ske? Inte de vanliga värdelösa uttalandena som joxas ihop för att röra upp minsta mängd damm. Kanske kan vi äntligen meddela att vår gräns är nådd.

Små, små tecken, eller är det bara jag som drömmer? Den annars hysteriskt fege Ulf Kristersson sade något i helgen som påminde om kurage. ”Vi låter oss inte utpressas”, skrev han på X. ”Bara Danmark och Grönland bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland. Jag kommer alltid stå upp för mitt land, och för våra allierade grannar.”

Jag hörde liknande saker från Frankrike, Norge och Storbritannien. Den danska regeringen visar mod och folket demonstrerar. En sprittande känsla i kroppen. Är dagen kommen då vi står upp, säger ifrån? Är det äntligen nu vi får tillbaka vår självrespekt och värdighet.

Tänk om också representanter för våra länder kunde meddela att vi river EU:s handelsavtal med USA, vi förhandlar inte med någon som försöker utpressa oss. Samtidigt svarar vi på USA:s tullar med motsvarande tullar. Om de höjer sina så höjer vi våra lika mycket.

Något sådant skulle kanske skada oss enormt. Men vi skulle åtminstone vara fria.

Allt ifrån kritisk infrastruktur som järn- & motorvägar till sjukvård som inte klarar när snön kommer & graderna sjunker.

Vintrarna har i och för sig blivit både varmare och kortare, men innebär det att vi inte längre ska investera i robusta system som håller för kyla?

Nu menar jag att det är minst lika viktigt att ge Danmark och Grönland stöd via andra avenyer. Tydliga markeringar om att vi ämnar försvara deras suveränitet och kanske det finns utrymme i militärens nu ökande budget att skicka ett litet kompani med Svenskar att göra 20-talet danska soldater på ön sällskap. Vad tycker ni?